1864.html



redigera Händelser

• 18 januari - Preussen och Österrike kräver i ett ultimatum som inlämnas i Köpenhamn att Danmark skall dra tillbaka den så kallade novemberförfattningen.
• 1 februari - Dansk-tyska kriget utbryter när österrikiska och preussiska trupper korsar floden Eider.
• 6 april - En storbrand utbryter i Ronneby. Nästan hela staden brinner ner.
• 18 april - Efter dryga två veckors artilleribombardemang stormas de danska positionerna på Dybbølhöjden av preussiska trupper under dansk-tyska kriget, och detta blir krigets mest uppmärksammade slag.
• September - Alfred Nobels laboratorium flyger i luften varvid hans yngre bror Emil dödas.
• 30 oktober - Dansk-tyska kriget avslutas och Danmark förlorar Holstein, Schleswig och Lauenburg.
• 31 oktober - Nevada blir den 36:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• Oktober - Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Sveriges första aktiebank, grundat av Teodor Mannheimer, startar sin verksamhet.
• 23 december
  • Paraguay anfaller Brasilien.
  • En järnvägsolycka inträffar i Sverige på Södra stambanan vid Sandsjö, då ett tåg bakifrån kör in i ett annat. 7 personer dödas och 8 skadas.
  • Oberoende liberala Dagens Nyheter börjar utges av Rudolf Wall. Genom att utnyttja järnvägarna blir tidningen först att täcka hela Sverige.

redigera Okönt datum

• Södra stambanan mellan Falköping och Malmö invigs i Jönköping. Därmed har Stockholm järnvägsförbindelse med Malmö.
• Studentexamen börjar avläggas vid universiteten i Sverige.
• Generell näringsfrihet för både män och kvinnor införs i Sverige (kvinnornas dock fortfarande beskuren). Kvinnor kan bara ägna sig åt yrken som vid denna tid, 1864, är anpassade för kvinnor.
• Gifta svenska kvinnor får rätt att bedriva handel och hantverk med mannens tillstånd.
• En ny humaniserad svensk strafflag antas av riksdagen. Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.
• En ny svensk banklagstiftning antas. Räntebildningen blir fri även på den formella kreditmarknaden. Konkurrensen mellan bankerna förbättras.
• Dalslands kanal börjar byggas under Nils Ericsons ledning.
• Svenska statens normalskola för flickor inrättas. Den är en privatskola med statliga medel, som skall ge även flickor de baskunskaper som behövs för högre studier.
• Elfrida Andrée, organist och tonsättare, blir den första kvinnan i statlig tjänst i Sverige. Hon arbetar som telegrafist.
• Den svenska lanthandeln blir helt fri.
• Kravaller utbryter i Stockholm då regeringen vägrar undsätta Danmark i dess krig mot Preussen.
• Självmord avkriminaliseras genom 1864 års lag.
• Alfred Nobel konstruerar en fungerande tändhatt.
• Sverige får en ny jaktstadga, där jakten noggrant regleras.
• I Stockholm inrättas prostitutionsbyrån, som varje vecka skall registrera och undersöka prostituerade på medicinska kliniken. Detta kommer att pågå till 1918.
• Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co (sedermera Nordiska Kompaniet i Göteborg) grundas.

redigera Födda

• 1 januari - Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf.
• 14 januari - Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist.
• 20 januari - Mathilda Malling, (pseudonym: Stella Kleve), svensk författare.
• 24 februari - Umberto Cagni, italiensk polarfarare och sjömilitär.
• 5 mars - Filip Månsson, svensk konstnär.
• 25 mars - Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
• 27 mars - Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
• 8 april - Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
• 17 april - Carl Engdahl, svensk skådespelare och regissör.
• 21 april - Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom.
• 5 maj - Sir Henry Hughes Wilson, brittisk fältmarskalk.
• 30 maj - Rudof Abelin, svensk trädgårdsodlare.
• 3 juni - Ransom Eli Olds, amerikansk industripionjär.
• 11 juni - Richard Strauss, tysk tonsättare.
• 13 juni - Rudolf Kjellén, svensk professor skytteanus och riksdagsman.
• 20 juni - Carl Gunderson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925-1927.
• 24 juni - Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker.
• 16 juli - Carl Nærup, norsk litteraturkritiker.
• 18 juli - Philip Snowden, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929-1931.
• 20 juli - Erik Axel Karlfeldt, svensk poet och författare.
• 29 juli - Nils Andersson, svensk jurist, folkmusikuppteknare och utgivare av Svenska Låtar.
• 9 september - Louis Lingg, tysk anarkist.
• 18 september - Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
• 27 september - Andrej Hlinka, slovakisk katolsk präst och politiker.
• 29 september - Miguel de Unamuno, spansk författare och filosof.
• 5 oktober - Arthur Zimmermann, tysk utrikesminister
• 17 oktober - Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister 1915-1920.
• 25 oktober - John F. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
• 9 november - Paul Sérusier, fransk målare.
• 24 november - Henri de Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
• 26 november - Herman Gorter, nederländsk poet och filosof.
• 7 december - Per Olsson i Fläsbro, svensk hemmansägare, trävaruhandlare och riksdagspolitiker.
• Gustaf Steffen, sociolog.

redigera Avlidna

• 2 januari - Johan Gabriel Richert, svensk liberal förkämpe och jurist.
• 27 januari - Leo von Klenze, tysk arkitekt.
• 7 februari - Vuk Stefanovic Karadzic, serbisk språkreformator.
• 20 september - Charles B. Mitchel, amerikansk politiker.
• 27 oktober - Andreas Randel, svensk kompositör och musiker (violinist).
• 2 november - Nathaniel P. Tallmadge, amerikansk politiker.
• 23 november - Friedrich Georg Wilhelm von Struve, tysk astronom.
• 31 december - George M. Dallas, amerikansk demokratisk politiker, USA:s vicepresident 1845-1849.