1913.html



redigera Händelser

• 1 januari - Socialstyrelsen börjar sin verksamhet. Den behandlar arbetarfrågor (avtal, arbetarskydd, socialförsäkringar, fattigvård etcetera).
• 17 januari - Raymond Poincaré väljs till Frankrikes president.
• 19 januari - Hattnålsskydd börjar säljas på Stockholms spårvägar för att skydda andra passagerare mot dessa "fruktansvärda spjut".
• 3 februari
  • Osmanska riket säger upp stilleståndsavtalet i första Balkankriget.
  • Rudolf Steiner bildar Antroposofiska sällskapet.
• 13 februari - Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) bildas.
• 14 februari - Samfundet De nio bildas för att främja svensk litteratur.
• 2 mars - Bondeförbundet bildas, eftersom Lantmannapartiet har försvunnit och många bönder misstror de existerande partierna.
• 3 mars - 5 000 kvinnor suffragetter demonstrerar i Washington D.C. för införandet av kvinnlig rösträtt.
• 18 mars
  • Ingenjör Ivar Kreuger grundar den svenska tändstickstrusten, Förenade svenska tändsticksfabriker AB.
  • Kung Georg I av Grekland mördas.
• Första halvan av året - En försvarsövning genomförs, för att kontrollera om Bodens fästning skulle stå emot ett ryskt anfall. Det visar sig, att så inte är fallet, eftersom det tar alldeles för lång tid att mobilisera fästningen.
• 3 april - Brittiska suffragetter demonstrerar vid en hästkapplöpning i London. En av demonstranterna, Emily Davison, hamnar på banan och blir ihjälsparkad av kungens häst.
• 16 april – Albert Schweitzer, tysk läkare och teolog, öppnar ett sjukhus i Lambarene i Afrika.
• 17 april - Brattsystemet för ransonering av alkoholinköp med motbok presenteras i Sverige.
• 29 april - Gideon Sundbäck får patent på blixtlåset.
• 21 maj - Folkpensionslagen antas av den svenska riksdagen. Alla över 67 år får 45-195 kronor per år.
• 30 maj - Preliminärfred i första Balkankriget sluts i London. Osmanska riket avträder alla sina områden i Europa utom Konstantinopel och ett område norr om Marmarasjön.
• 31 maj - 22-årige svensken Axel Ahlgren vinner ett marathonlopp i London på tiden 2.36,03.
• Juni
  • Kalmar och Växjö stift slås ihop efter den siste kalmarbiskopens död.
  • Bulgarien angriper de serbiska trupperna i de av dem besatta men av Bulgarien krävda områdena. Grekland sluter upp på Serbiens sida. Detta blir upptakten till andra Balkankriget.
• 17 juli - En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det andra balkankriget.
• 10 augusti - Fredsavtal sluts i Bukarest, vilket avslutar andra Balkankriget för Rumäniens och Serbiens del.
• 15 september - Stockholms stadsfullmäktige ger AB Stockholmssystemet ensamrätt på handeln med alkohol i staden enligt Brattsystemet.
• 23 september
  • Skådespelaren Gösta Ekman gör scendebut på Svenska teatern i Stockholm.
  • Roland Garros, fransk flygpionjär, genomför den första flygningen över Medelhavet.
• 7 oktober
  • Gustav Sundbärg överlämnar Emigrationsutredningens 900-sidiga betänkande till den svenska regeringen. Emigrationen skall motverkas genom förbättrade sociala förhållanden och lättnader i utvandringslagstiftningen.
  • Tangon presenteras i Sverige på Cirkus i Stockholm.
  • Löpande band-principen införs på The Ford Motor Company i Detroit.
• 15 oktober - Socialdemokratiska ungdomsförbundets antimilitaristiska Det befästa fattighuset utkommer som svar på Sven Hedins Ett varningsord.
• 27 oktober - Victor Sjöströms film Dramat om Ingeborg Holm väcker riksomfattande debatt om den svenska fattigvården.
• 14 november - Fredsavtal sluts i Aten, vilket avslutar andra Balkankriget för Greklands del.
• 29 november - Fredsavtal sluts i Konstantinopel, vilket avslutar andra Balkankriget för Osmanska riket del.
• 5 december - Första delen av Carl Grimbergs historieverk Svenska folkets underbara öden utkommer.
• 10 december - Mona Lisa återfinns efter att ha varit försvunnen i över två år.
• 20 december - Man börjar planera ett bondetåg till kungen i Stockholm för att betyga honom sin försvarsvilja.
• 21 december
  • Sveriges statsminister Karl Staaff offentliggör den svenska regeringens försvarsprogram genom ett tal i Karlskrona.
  • Världens första korsord publiceras i tidningen New York World.

redigera Okänd datum

• Försöksverksamhet med simundervisning införs i Adolf Fredriks och Sofia skolor i Stockholm i Sverige.
• Naturvetarna vid Stockholms Universitet tar upp spextraditionen och sätter upp det första Naturvetarspexet "Opp och hoppa". Först året därefter grundas den Naturveteskapliga Föreningen.
• Tidningen Konsumentbladet, numera Vi, grundas.
• Den svenska riksdagen beslutar om en så kallad nomadskola för barn till nomadiserade samer. Den utmärks av kortare undervisningstid och lägre kompetens på lärarna, eftersom man inte anser att "de lägre stående lapparna" skall underkastas civilisationen. Endast barn till bofasta samer får gå i vanlig folkskola.
• AB Förenade Fabriker i Norrköping bildas genom en sammanslagning av fyra av de största ylletillverkarna.
• Läkemedelsföretaget Astra AB grundas i Södertälje.
• De första motoriserade traktorerna tillverkas av Munktells verkstäder i Eskilstuna.
• Sverige får en utlämningslag.
• Skämtartikeln pruttkudde lanseras i Sverige.

redigera Födda

• 2 januari
  • Gunnar Ekström, svensk skådespelare.
  • Anna Lee, amerikansk skådespelare.
• 6 januari
  • Edward Gierek, polsk politiker.
  • Loretta Young, amerikansk skådespelare.
• 9 januari - Richard M. Nixon, amerikansk president 1969-1974.
• 10 januari - Gustav Husák, tjeckoslovakisk politiker, president 1975-1989.
• 15 januari - Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.
• 18 januari - Danny Kaye, amerikansk komiker, sångare och skådespelare.
• 23 januari - Jean-Michel Atlan, konstnär.
• 25 januari - Witold Lutosławski, polsk kompositör.
• 30 januari
  • Sten-Åke Cederhök, revyartist och skådespelare.
  • Alfrēds Riekstiņš, lettisk SS-officer, agent.
• 13 februari
  • Bertil Anderberg, svensk skådespelare.
  • Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
• 15 februari
  • Gert Fröbe, tysk skådespelare.
  • Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.
• 16 februari - Tage Holmberg, svensk filmklippare, fotograf, regiassistent och manusförfattare.
• 18 februari - Arthur Axmann, tysk nazistisk politiker.
• 22 februari - Hans-Diedrich von Tiesenhausen, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget på U331.
• 27 februari
  • Paul Ricœur, fransk filosof.
  • Irwin Shaw, amerikansk författare.
• 15 mars - Macdonald Carey, amerikansk skådespelare.
• 19 mars - Karl Erik Flens, svensk skådespelare.
• 22 mars - Charles E. Dederich, grundare av "Synanon Church".
• 23 mars
  • Heinz Linge, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt.
  • Gustav Sjöberg, svensk fotbollsspelare, målvakt.
• 26 mars - Paul Erdős, ungersk matematiker.
• 30 mars
  • Frankie Laine, eg. Frank Paul Lovecchio, amerikansk populärsångare.
  • Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.
• 3 april - Per Borten, norsk politiker, statsminister 1965-1971.
• 8 april - Sourou Migan Apithy, president i Dahomey, nuvarande Benin.
• 11 april - Oleg Cassini, amerikansk modeskapare.
• 15 april - Olof Rydbeck, svensk radiochef och ambassadör.
• 18 april - Roland Schütt, svensk författare.
• 24 april - Paul Esser, tysk skådespelare.
• 1 maj
  • Harald Larsson, svensk skogsinspektör och socialistisk riksdagspolitiker.
  • Balraj Sahni, indisk skådespelare.
• 3 maj
  • Peer Gregaard, dansk teaterchef.
  • Pelle Ström, svensk sångare.
• 5 maj - Tyrone Power, amerikansk skådespelare.
• 6 maj - Stewart Granger, brittisk skådespelare.
• 13 maj - William Richard Tolbert, Jr, liberiansk president.
• 16 maj - Woody Herman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.
• 18 maj
  • Neelam Sanjiva Reddy, Indiens president 1977-1982.
  • Charles Trenet, fransk vissångare.
• 21 maj
  • Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare.
  • Holge Ottosson, svensk direktör, kommunpolitiker och riksdagsman.
• 23 maj - Folke Mellvig, svensk författare och manusförfattare.
• 26 maj - Karin Ekelund, svensk skådespelare, regissör och sångerska.
• 9 juni - Maud Walter, svensk skådespelare.
• 18 juni - Oswald Teichmüller, tysk matematiker.
• 19 juni - Per Gunvall, svensk regissör och manusförfattare.
• 23 juni - William P. Rogers, amerikansk republikansk politiker.
• 27 juni - Birgit Eggers, svensk skådespelare.
• 14 juli - Gerald Ford, amerikansk president 1974-1977.
• 18 juli - Red Skelton, amerikansk skådespelare.
• 23 juli
  • Michael Foot, brittisk politiker.
  • Erik Huss, svensk folkpartistisk politiker, industriminister 1978-1979.
• 29 juli - Erich Priebke, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 2 augusti
  • Stig Hansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
  • Siri Olson, svensk skådespelare, sångerska och dansös.
• 10 augusti - Wolfgang Paul, tysk nobelpristagare i fysik.
• 16 augusti - Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977-1983, mottagare av Nobels fredspris.
• 17 augusti - W. Mark Felt, amerikansk agent och tjänsteman inom FBI, Deep Throat.
• 21 augusti - Stig Bergendorff, svensk skådespelare, författare. regissör, manusförfattare, kompositör och textförfattare.
• 28 augusti - Robertson Davies, kanadensisk författare.
• 3 september - Alan Ladd, amerikansk skådespelare.
• 7 september - Anthony Quayle, brittisk skådespelare.
• 8 september - Helge Andersson, svensk konstnär.
• 12 september - Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.
• 14 september
  • Annalisa Ericson, svensk skådespelare, dansare och revyartist.
  • Jacobo Arbenz Guzmán, president i Guatemala 1951-1954.
• 15 september - John N. Mitchell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969-1972.
• 18 september - Erik Blomberg, finländsk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmfotograf.
• 19 september - Frances Farmer, amerikansk skådespelare.
• 22 september - Ingrid Borthen, svensk skådespelare.
• 23 september - Arne Källerud, svensk skådespelare.
• 28 september - Edith Pargeter, engelsk författare.
• 29 september - Trevor Howard, brittisk skådespelare.
• 4 oktober
  • Noel Counihan, australisk målare inom socialrealismen.
  • Wiange Törnkvist, svensk skådespelare.
• 6 oktober
  • Karin Hartman, överstelöjtnant i Frälsningsarmén.
  • Meret Oppenheim, schweizisk konstnär inom surrealismen.
• 11 oktober - Lil Yunkers, svensk sångerska, journalist och författare.
• 24 oktober - Marie-Louise Sorbon, svensk skådespelare.
• 25 oktober - Klaus Barbie, tysk SS-officer.
• 1 november - Åke Engfeldt, svensk skådespelare.
• 2 november
  • Lillie Björnstrand, svensk skådespelare och författare.
  • Burt Lancaster, amerikansk cirkusakrobat och skådespelare.
• 3 november - Marika Rökk, tysk skådespelare.
• 4 november
  • Jerry Högstedt, svensk kompositör och kapellmästare.
  • Gig Young, amerikansk skådespelare.
• 5 november - Vivien Leigh, brittisk skådespelare.
• 7 november - Albert Camus, fransk författare, nobelpristagare.
• 9 november - Hedy Lamarr, österrikisk-amerikansk skådespelare.
• 11 november - Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.
• 14 november - Vera Nilsson, svensk skådespelare.
• 15 november - Harald Lundquist, svensk kompositör, orkesterledare och sångare.
• 16 november - Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
• 22 november - Benjamin Britten, brittisk tonsättare.
• 24 november - Geraldine Fitzgerald, amerikansk skådespelare.
• 25 november - Rune Skog, svensk sångare (andretenor) och pianist.
• 30 november - Kalle Schröder, svensk tennisspelare.
• 10 december - Gösta Folke, svensk regissör, skådespelare och teaterchef.
• 11 december - Jean Marais, fransk skådespelare.
• 13 december - Archie Moore, amerikansk tungviktsboxare.
• 14 december - Anna Ladegaard, dansk författare.
• 18 december - Willy Brandt, tysk politiker, förbundskansler 1969-1974, nobelpristagare.
• 24 december - Ad Reinhardt, amerikansk målare.
• 25 december
  • Henri Nannen, journalist och publicist.
  • Arvid Nilssen, norsk skådespelare.
• Claude Simon, fransk författare och nobelpristagare.
• Joseph Kasavubu, kongolesisk frihetskämpe och politiker.
• Carl-Henning Pedersen, konstnär.
• Arne Tammer, en av grundarna av Svenska frisksportförbundet.
• Louis Washkansky, den första människan som genomgick en hjärttransplatation.

redigera Avlidna

• 4 januari - Alfred von Schlieffen, tysk generalfältmarskalk.
• 12 januari - Gustaf Magnus Nerman, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
• 30 januari - James Henderson Berry, amerikansk demokratisk politiker.
• 2 februari
  • Gustaf de Laval, ingenjör, uppfinnare och industriman, grundare av DeLaval.
  • Hans Hildebrand, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895-1913.
• 18 mars - August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD.
• 26 mars - Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
• 1 april - Otto March, tysk arkitekt.
• 4 juni - Harald Jacobson, svensk poet.
• 13 juni - Otto Edvard August Hjelt, finländsk läkare och professor.
• 10 augusti - Johannes Linnankoski, finlandssvensk författare, dramatiker och diktare.
• 1 september - Anders Bjurholm, svensk bryggeriägare.
• 30 september - Rudolf Diesel, tysk ingenjör, dieselmotorns uppfinnare.
• 28 november - Richert Vogt von Koch, svensk militär och författare.
• 9 december - Lars Olsson Smith, svensk företagare och spritfabrikör, känd som Brännvinskungen.
• 30 december - Sofia av Nassau, svensk drottning, gift med Oscar II.
• Carl Carlson Bonde, politiker.
• Alfred Russell Wallace, brittisk naturforskare.

redigera Nobelpris

• Fysik - Heike Kamerlingh Onnes, Nederländerna
• Kemi - Alfred Werner, Schweiz
• Medicin - Charles Richet, Frankrike
• Litteratur - Rabindranath Tagore, Indien
• Fred - Henri La Fontaine, Belgien