|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bibeln (latin Bíblia), av grekiska (τα) βιβλία ’böcker(na)’, Den Heliga Skrift, är en samling böcker vars skrifter tillkommit under en tidsrymd av omkring 1600 år, från cirka 1500 f.Kr. till cirka 100 e.Kr. (enligt modern religionsvetenskap vanligen från cirka 1000 f.Kr.), och som utgör de kristnas heliga skrift. Bibeln är indelad i två delar; dels Gamla Testamentet som handlar om världens uppkomst och det judiska folkets historia till omkring år 400 f.Kr., dels Nya Testamentet som handlar om Jesu liv och förkunnelse samt de första kristna församlingarnas tillväxt och utbredning i det romerska riket. Gamla Testamentet utgörs av judendomens heliga skrift, Tanach.
redigera DeuterokanonFörutom de av samtliga samfund och judendomen godkända 39 böckerna i den hebreiska Bibeln (GT), finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla Testamentet" eller "Gammaltestamentliga apokryfer" (apokryf = ’fördold’). Tio utav de aporyfiska böckerna är kanoniska för Katolska kyrkan och (med vissa tillägg) Ortodoxa kyrkan, och kallas av dem för deuterokanoniska böcker, dvs att de besitter en kanonicitet av andra graden (deutero = andra). Dessa skrifter fanns med i den kanon som fastslogs av koncilierna i Hippo och Kartago år 393 och 397, och bekräftades av Katolska kyrkans koncilium i Trient år 1545-1563. Luther lade dock till en bok bland apokryferna som inte med i den katolska kanon, nämligen Manesses bön, så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i t.ex Bibel 2000. redigera Apokryfer i nytestamentlig tid och kanonbildningenFörutom Nya Testamentet finns det ett antal böcker från efterapostolisk tid, som av kristna samfund räknas som "apokryfer" i meningen att de inte är normativa för kristen tro och liv. Flertalet av dessa är av gnostisk härkomst, det vill säga de härrör ur en inriktning som inom kristendomens dominerande grenar kom att bedömas som irrlärig. En sådan är Thomas barndomsevangelium. Några av apokryferna var föreslagna att godkännas när man i slutet av 300-talet skulle slå fast Bibelns kanon, bland andra diskuterades Petrusapokalypsen och Hermas Herden. Den äldsta kristna förteckningen över auktoritativa skrifter, den så kallade Muratoriska kanon från slutet av 100-talet, överensstämmer med Nya Testamentet som vi känner det idag, förutom att några av de kortaste breven saknas. De så kallade "apostoliska fäderna" (efterapostoliska förkunnare och författare) ger samma bild av att de fyra evangelierna, Apostlagärningarna och Paulus brev aldrig ifrågasattes av de kristna. Redan i Nya Testamentet finns tecken på att till exempel Paulus brev ansågs ha samma status som Gamla Testamentet (2 Petrus 3:15-16). Vid koncilierna i Hippo (393 e.Kr.) och i Karthago (397) slogs till sist fast vilka böcker som skulle ingå i kyrkans skrifter. De böcker som kom att utgöra denna kanon var sedan länge välkända och använda i församlingarna. Den nytestamentliga kanon behöver inte ses som en normerande lista som gav de nämnda böckerna auktoritet, utan kan betraktas en lista över böcker som redan hade vunnit auktoritet. Dessa ansågs komma från apostlarna, innehålla deras lära och vittnesbörd och stämma överens med Gamla Testamentet. En anledning till att den kristna kyrkan förtecknade vilka böcker som skulle tillhöra den nytestamentliga kanon[1] var att man genom kyrkomötes- och synodalbeslut Citat från källa efterfrågat slagit fast[2] att personer man betraktade som irrlärare[3] försökte smussla in sina tankar i den kristna församlingen genom att författa skrifter i apostlarnas och andra bibliska personers namn. redigera Bibeln på svenska
På svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson. Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den.[4] Nedan följer ett urval av de mest kända: redigera Officiella svenska översättningar och revisioner
Fragment av en gravsten daterad till andra hälften av 1000-talet. Det återfanns under golvet i Linköpings domkyrkas norra sidoskepp. På latin står här delvis de ord som en av rövarna på Golgata sa till Jesus: Memento me cum veneris in regnum tuum (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike). Det sägs vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.
redigera Andra svenska översättningar
redigera Svenska utgåvor(specialutgåvor, ofta med kommentarer)
redigera Parafraser(fria "översättningar" som försöker tolka betydelsen av texten utan att följa den exakt.)
redigera Viktigare äldre översättningar till andra språk
redigera Referenser
redigera Litteratur
redigera Se även
redigera Externa länkar
Gamla testamentets böcker
Första Moseboken · Andra Moseboken · Tredje Moseboken · Fjärde Moseboken · Femte Moseboken · Josua · Domarboken · Rut Nya Testamentets böcker
Matteusevangeliet · Markusevangeliet · Lukasevangeliet · Johannesevangeliet · Apostlagärningarna |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kwiaty • Wycieczki • Reklama • Komunizm • Lektury szkolne • Taniec • Przyprawy • teksty piosenek n • Akcja WymarzoneWakacje - Kolonie dla dzieci , obozy dla dzieci. • Królowie Polski • Komputery • elektryczny odłącznik tworzy bezpieczną przerwę izolacyjną • Piekary • Grzybno • Kalisz All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog. |