Carl Fredrik af Wingård.html



Carl Fredrik af Wingård, född i Stockholm den 26 september 1781 - död på sin egendom Sunnersta utanför Uppsala den 19 september 1851. Han var svensk kyrkoman och politiker, biskop i Göteborg 1818-1839, ärkebiskop 1839-1851, ledamot av Svenska Akademien 1837.

Wingård blev student i Uppsala 1796, och tog sin magisterexamen där 1803. Han utnämndes till bibliotekarie vid "Kongl. Gymnasium i Götheborg" den 5 april 1803, och blev adjunt där 19 februari 1805. Ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1803, dess ordförande 1811 och sekreterare 1815. Eloquentiæ et Poëseos Lector den 15 maj 1805. Erhöll titeln professor år 1810. Han utnämndes av Kungl. Maj:t den 2 november 1814 till Curator för Kungliga och Hvitfeldtska Stipendierna. Sekreterare i Göteborgs stifts bibelssällskap 1813. Sekreterare i Göteborgs och Bohus läns Kungliga hushållningssällskap 1814, och dess vice ordförande 1818. Ledamot av Kungl. lantbruks akademin 1815, samt ledamot av Evangeliska- och Kungl. Svenska bibelsällskapet 1817.

Wingård prästvigdes den 18 november 1817, disputerade med "Theologiska Theser" den 13 april 1818 och fick sin examen den 30 april, samma år. Teologie doktor primus i Uppsala 1818. Biskop i Göteborgs stift och kyrkoherde i Fjärås den 8 juli 1818. Ledamot av Nordstjärneorden den 3 september 1818, samt Kommendör den 28 januari 1824. Han grundade Göteborgs Missionssällskap år 1835. Medlem av Sparbanksdirektionen.

Tillsammans med bland andra landshövdingen Axel von Rosen grundade han år 1819 stiftelsen De fattigas vänner.

Han kallades 1837 till Svenska akademien (där företrädaren var greve Gustaf Lagerbielke), utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler i Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841.

Wingård bodde från 1820 i sitt biskopshus på Västra Hamngatan 17, men även många år på egendomen Wilhelmsberg, i närheten av Örgryte gamla kyrka.

Bland Wingårds främsta vänner räknas hans kollega Esaias Tegnér, som ofta besökte honom i Göteborg.^[1]

redigera Familj

Son till biskopen i Göteborgs stift Johan Wingård och Fredrika Af Darelli. Hans bror var militären och författaren Johan Didrik af Wingård (1778-1854) och syster var Helena Johanna, gift med greve C M Wrangel.

Gift den 2 juli 1807 med Anna Fredrika Åkerman (1789-1851), dotter till en landskamrer. Äktenskapet blev barnlöst, och fru Åkerman utvecklade tidigt en sinnessjukdom som under 25 år knöt henne till hemmet.^[2]

redigera Eftermäle

Vad hans personlighet beträffar, skriver historikern D. Fehrman uttömmande i sitt lokalhistoriska arbete, "Carl Fredrik af Wingård såsom biskop öfver Göteborgs Stift." (Lunds Universitets Årsskrift 1908) att:

"Vi minnas, säger Fehrman, hans lust att briljera, hans stolthet över vad han verkligen uträttat, hans snarstuckenhet och brist på hänsyn . . . hans hårda, nedsättande, orättvisa omdömen om andra, hans begär att få härska. En sak, som särskilt är att lägga märke till, är hans uppträdande, så snart det gällde att tävla med andra om någon befordran eller någon utmärkelse. En sådan tävlan visar sig städse ägnad att framhålla hans sämsta sidor. Han ställer sig själv i centrum, som om allt måste röra sig blott kring ens egen person eller som om över huvud taget ingen annan ägde någon rättighet. . . Man har ej rätt tvivla, att hans religiositet varit uppriktig, men den kvarlämnar dock ett märkvärdigt kallt och ansträngt intryck."

redigera Källor

• Matrikel öfver Götheborgs stifts presterskap och skole-betjening, Benjamin Bagge, tryckt hos Samuel Norberg, Göteborg 1819 s.1-2
• Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar, tredje delen, Hugo Fröding, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1916
• Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr, C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1922 s.441-442
• Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding, Medéns Bokhandel, Wezäta, Göteborg 1924 s.194 - s.196
• Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.458

Noter

1. ^ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.164
2. ^ Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding, Medéns Bokhandel, Wezäta, Göteborg 1924 s.354