Lagstiftning är den process genom vilken en ny lag tillkommer, en gammal lag ändras eller upphävs.
Lagstiftning i mer vidsträckt bemärkelse är normgivning, som avser alla slags rättesnören som utgör föreskrifter i en grundlags mening, och även andra än lagar. Lagstiftningen utgör det centrala inslaget i normgivningen för ett samhälle.
redigera Lagstiftningsprocessen i Sverige
Den svenska lagstiftningsprocessen är indelad i olika moment. Det första steget är att regeringen eller i mer sällsynta fall riksdagen tar initiativ till att tillsätta en statlig utredning. Utredningen lägger fram ett förslag till förändring i den så kallade SOU-serien. Utredningens slutrapport skickas ut på remiss till olika remissinstanser och därefter arbetar regeringen fram ett förslag, en proposition som innehåller såväl lagförslag som en bedömning (förarbete). Ifall lagförslaget rör bestämmelser som faller under lagrådets mandat skall propositionen först skickas till lagrådet för yttrande. När regeringen beslutat en proposition skickas denna till riksdagen. Ifall riksdagen ställer sig bakom regeringens propostion får regeringen i uppdrag att kungöra den nya lagen. Detta gör regeringen via SFS-systemet.
|