Mobiltelefon.html
 
| ca | de | en | es | fr | it | nl | no | pl | pt | ru | ro | fi | sv | tr | vo |


 

 Denna artikel innehåller inga källhänvisningar.
Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort.
En tredje generationens mobiltelefon med stöd för videosamtal.

Mobiltelefoni är en radioteknologi där ljudets elektriska signaler överförs via elektromagnetiska vågor. Ursprungligen användes analoga signaler för att överföra samtalet, men med introduktionen av digitala signaler förenklades överföringen av ljud och data.

Mobiltelefoni är en form av radiosändning som i Sverige kräver tillstånd enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Sådant tillstånd meddelas av Post- och telestyrelsen.

Innehåll

redigera Historik

Trådlösa kommunikationssystem har sedan 1940-talet varit eftertraktade, inte minst bland utryckningsväsendet (polis, brandkår, etc.) samt av militären, även om systemen var mer av radiokaraktär. Det land som utvecklade det allra första mobiltelefonisystemet var Sverige år 1956. Men det skulle dröja ända till 1980-talet innan tekniken var mogen nog att införas.

redigera Celler

Introduktionen av mobiltelefonin och den tekniska lösningen bör främst tillskrivas uppdelningen av geografiska områden i celler, något som härrör från amerikanska bolaget AT&T. När landskapet uppdelas i celler behöver inte sändsignaler ha stor effekt, och olika sändare på skilda platser kan återanvända samma frekvens utan att konflikter uppstår. Tankesättet om uppdelning i celler fanns redan på 1950-talet, men med modern halvledarelektronik har denna idé kunnat realiseras.

Roaming kallas den teknik som ursprungligen tillät en användare att röra sig från en cell till en annan, så småningom från en växel till en annan. Sedan början av 1990-talet används termen för att tillåta användare med olika mobilsystem (exempelvis besökare i andra länder) använda sig av landets egna mobilsystem. De nackdelar roaming förde med sig och den komplexitet som fanns mellan de olika systemen, bidrog till att CEPT år 1980 tilldelade två block i 900 MHz-området för en gemensam europeisk mobiltelefonistandard. Varje block hade bredden 250 MHz.

redigera Mobilnätet

I det mobila nätet finns i huvudsak komponenterna mobil station (MS), basstation (BS) och en samtalsväxel (MSC). Mobilstationen kommunicerar med basstationen via ett luftgränssnitt (radiolänk). Det är de elektromagnetiska vågorna som överför informationen i luftgränssnittet. Basstationen kommunicerar med MSC-växeln via ett varierande gränssnitt (radiolänk, koppar- eller optokabel).

redigera Mobilstation

Den mobila stationen består av en terminal (mobiltelefon) och ett abonnentkort, s.k. "subscriber identity module" (SIM). Det är kortet som innehåller telefonitjänsten, det vill säga användaren kan sätta in kortet i en annan terminal och samtala som vanligt.

Varje terminal kan identifieras med ett unikt nummer, s.k. international mobile equipment identity (IMEI). Även SIM-kortet har ett liknande nummer, international mobile subscriber identity (IMSI), vilken kan användas för att identifiera abonnenten. Talen IMEI och IMSI är oberoende av varandra. Med hjälp av dessa identiteter kan mobilstationen representera och verka som en personlig mobilitet. SIM-kortet innehåller ofta funktioner som skyddar från att utomstående använder kortet samt begränsa terminalens användning till ett visst kort.

redigera Basstationen

En basstation för mobiltelefoni

Basstationen fungerar via två delsystem: bassändarstationen base transceiver station (BTS) samt kontroller bas station controller (BSC).

Det är bassändarstationen som tar emot signaler från mobilstationen. På landsbygden krävs många sådana stationer, och eftersom inte alla utnyttjas till fullo krävs att denna utrustning är tillförlitlig och ekonomisk.

Basstationkontroller tar hand om utdelning av frekvenser (frekvenshopp), handräckning och så vidare.

redigera Samtalsväxlare

Samtalsväxlaren fungerar ungefär som den ordinära växeln i det fasta telefonnätet. Denna växel ombesörjer samtalen och leder det till rätt destination.

redigera Betalningsmodeller

Det finns två huvudsakliiga betalningsmodeller, kontantkort och abonnemang.

Det är svårt att reda på precis hur mycket ens samtal kostar när man ringer med sin mobiltelefon från utlandet. Det finns flera orsaker; operatörerna anger priserna i olika valutor och ofta utgör en extra avgift, och det är inte alltid denna anges.

redigera Mobiltelefonisystemen

Mobiltelefon från Samsung

En mobiltelefon är en bärbar trådlös apparat för mobiltelefoni. Enheten är oftast handhållen och innehåller funktioner för textmeddelanden (SMS), talsamtal, och numera iochmed 3G; videosamtal. Mobiltelefoner räknas inte som direkt anslutna till det fasta telenätet eftersom mycket av trafiken sker inom respektive operatörs egna nät.

redigera Historik

redigera MTA

Det första mobiltelefonisystemet dök i Sverige upp 1956 och kallades MTA (MobilTelefonisystem version A). Antalet abonnenter var mycket lågt och uppgick i Sverige till några hundra. Det fanns tre basstationer, belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Mobiltelefonerna hade manuellt kopplade växlar, det vill säga en telefonist kopplade samtalet vidare på det fasta telefonnätet. Apparaternas tyngd, volym och strömbehov gjorde att de måste monteras i en bil, varför de ofta även kallades "biltelefoner". Den huvudsakliga benämningen blev dock ”Mobiltelefon” som fortfarande används även för dagens ficktelefoner.

redigera MTB

På 1960-talet kom systemet MTB (MobilTelefonisystem version B) och abonnentskaran ökade till några tusen.

redigera MTC (NMT)

MTC (MobilTelefonisystem version C) var en uppgradering och utbyggnad av MTB. Man hade emellertid för höga planer för automatiseringen för MTC som tidens teknik inte kunde infria på ett smidigt sätt. Den lades därför i malpåse och istället lanserades MTD. MTC blev så småningom NMT (1981), världens första helautomatiska mobiltelefonisystem.

redigera MTD

MTD (MobilTelefonisystem version D) var det sista manuellt kopplade analoga nätet för mobiltelefoni. Systemet togs ur bruk för allmänheten då NMT infördes och plockades ner av Televerket. Motsvarande system som drevs av Comviq övertogs av Sveriges Radios lokalradiostationer för att användas som återgång, det vill säga återsändning av programljud samt teknikerkommunikation mellan studio/kontrollrum och OB-reportrar. Vissa problem uppstod ibland eftersom basstationerna inte var byggda för kontinuerlig drift, men dessa problem var små och man lärde sig snart hantera dem.

redigera NMT (MTC)

NMT-systemet (Nordiskt Mobiltelefonsystem) infördes 1981 och omfattade först frekvensområdet 450 MHz, senare utökat med 900 MHz-bandet för att öka kapaciteten. Det rörde sig dock om två separata system, några "dual-band"-telefoner fanns inte. NMT-systemet användes av de nordiska länderna, Saudi-Arabien, Holland, Schweiz, Estland (endast Tallinn) och Lettland (endast Riga), vilket begränsade användbarheten vid resor. Systemets förhållandevis låga frekvens och mobilapparaternas höga uteffekt gav en mycket god täckning (gällde främst fordonsmonterade 450MHz-apparater vilka hade en maxeffekt på 15 W). NMT bestod i grunden av ett modifierat AXE-system från Ericsson och det svenska systemet togs ur drift den 31 december 2007.

redigera GSM

GSM-standarden (Global System for Mobile Communications, tidigare Group Spéciale Mobile) togs fram inom CEPT (Europeiska teleunionen) för att skapa ett europeiskt mobiltelefonsystem. GSM-standarden anammades snabbt av Asiatiska länder, där mycket av hårdvaran för växelutrustning tillverkades. Detta i sin tur gjorde GSM mer globalt vilket mer eller mindre tvingade USA att till sist acceptera GSM som en global standard, dock på en egen frekvens 1900MHz (mot GSMs 900/1800 MHz).

Det framkom därför telefoner som klarade både europeisk och amerikansk standard. GSM-systemet infördes i Sverige 1992 och blev då det första verkligt internationellt använda mobiltelefonsystemet. Från början avsåg operatörerna inte att bygga ut täckningen så tätt som man senare kom att göra, men i och med att mobiltelefonen blev var mans egendom kom efterfågan att styra utbudet.

redigera 3G

Världens mobiltelefonanvändning

3G-systemet skapades för att man skulle kunna öka överföringshastigheterna drastiskt och för att kunna ge helt nya typer av tjänster till mobiltelefonanvändarna. Detta medförde att det behövdes ett stort antal basstationer, eftersom täckningen skulle omfatta 99,98% av Sveriges befolkning. Utbyggnaden drog ut på tiden, eftersom kommunernas bygglovshantering och remissinstansernas handläggning tog längre tid än vad operatörerna räknade med. Fristående master för basstationer kräver byggnadslov och ett mycket stort antal byggnadslov överklagades. Miljööverdomstolen fastställde 2005-10-12 (Mål M 7485-04) att mobiloperatörernas verksamhet kunde klassas som miljöfarlig verksamhet vilket innebar att kommunerna skall utöva tillsyn. I praktiken sker detta vid byggnadslovsprövningen.

redigera Elektromagnetiska fält

Huvudartikel Biologiska effekter av elektromagnetisk strålning

I likhet med alla andra radiosändare ger en mobiltelefon ifrån sig elektromagnetiska fält då den sänder. Enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken åligger det verksamhetsutövare, det vill säga mobiltelefonoperatörer, att visa att den verksamhet som mobiloperatörerna utövar icke är miljöfarlig. I frågan om elektromagnetiska fält hänvisar operatörerna till Statens strålskyddsinstitut, SSI, som rekommenderar följande användningsregler för mobiltelefoner:[1]

  • Använd handsfree-utrustning
  • Håll bort telefonen från kroppen
  • Skärma inte av antennen
  • Ring vid god täckning
  • Använd yttre antenn på bilen
  • Välj telefon med lågt SAR-värde.
Mobiltelefoner från 1990-talet till nutid.

redigera Tillverkare av mobiltelefoner

En Sony Ericsson K750i

redigera Se även

redigera Källor

  1. ^ Minska strålning.

redigera Litteratur

  • Mona Nilsson (2005). Spelet om 3G. Fakta och desinformation i det trådlösa samhälle. Ljusdal: Medikament förlag. ISBN 91-975600-0-6. 

redigera Externa länkar
To czego szukasz to szkolenia ? No to nie szukaj dalej! • Barbara • teraz kalkulator oc sprawdź! • Inrig • Home • dobre tuleje są dobre • Polityka • Polityka • Polityka • Polityka • Polityka • Polityka • kartki imieniny • kartki urodzinowe elektroniczne • kartki święta All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog.