Nikolaus II av Ryssland.html



Målning av Ilja Repin (1895).

Nikolaj II med sin mor (runt 1870).

Nikolaj II Aleksandrovitj Romanov (ryska Николай II Александрович Романов), född 18 maj 1868 (enligt gamla stilen 6 maj), död 17 juli 1918, var kejsare av Ryssland, kung av Polen och storfurste av Finland 1894–1917.

Nikolaj II tillhörde ätten Romanov och hade den fullständiga titeln var "Nikolaj II, enväldig tsar och autokrat över allt Ryssland". Han var son till Alexander III och Dagmar av Danmark. Han mördades i samband med den ryska revolutionen som gjorde Ryssland till republik.

redigera Biografi

Nikolaj II tillträdde tronen 1894 efter sin far Alexander III:s död, och han abdikerade i februari 1917. Trots varningar om lämpligheten förmäld med Alexandra av Hessen. Paret fick fem barn: fyra döttrar och en son, som på grund av arv från modern hade hemofili (blödarsjuka).

Vid Nikolajs kröning uppstod panik bland människomassorna, och många människor trampades ihjäl. Detta togs som ett dåligt omen. Nikolajs regeringstid präglades också av olyckor, bland annat 1904 då den ryska Stillahavsflottan sänktes av Japan. Tsaren beslutade då att skicka den ryska Östersjöflottan till Stilla Havet. När Östersjöflottan äntligen kom fram förintades även den. Detta var givetvis en stor prestigeförlust. Tsarens ställning undergrävdes ytterligare när hans kompetente premiärminister Stolypin mördades i Kiev 1911.

I kriget mot Tyskland och Österrike-Ungern från 1914 led de ryska styrkorna enorma förluster. Detta medförde att missnöjet i armén ökade och att moralen sjönk, men det var inte bara de väpnade styrkorna som led. Folket var missnöjt med den misär de levde i, och det blev inte bättre av att Ryssland led nederlag efter nederlag.

redigera Abdikation och avrättning

Starka socialistiska revolutionära stämningar spred sig i storstäderna, och den 23 februari avskaffades tsardömet sedan Nikolaj tvingats abdikera. Den 17 juli 1918 avrättades Nikolaj II och hans familj utanför Jekaterinburg på order av Sverdlov. Bolsjevikerna hade från början planerat att ställa tsaren inför rätta för sina brott mot det ryska folket, men då vita trupper drog fram emot Jekaterinburg togs det snabba beslutet att avrätta tsarfamiljen direkt, hellre än att riskera att han fritogs. Kort efter avrättningen uppstod ett rykte om att yngsta dottern Anastasia skulle ha undkommit.

redigera Identifiering och upprättelse

År 1989 återfanns tsarfamiljens kvarlevor, vilka identifierades 1991. Utförliga DNA-tester gjordes i Ryssland, USA och England som övertygade forskarna om att det verkligen var tsarfamiljen man hittat, även om resultatet ifrågasatts. Enligt vetenskapliga undersökningar gjorda i USA under William Maples ledning, saknades också just kvarlevorna av Anastasia samt brodern Aleksej. En annan undersökning av kvarlevorna gjord i Ryssland kom däremot fram till slutsatsen att det inte var Anastasia, utan hennes syster Marias kvarlevor som saknades. Detta avfärdades dock senare eftersom skelettet var alldeles för kort för att det skulle ha kunnat vara Maria.^{källa behövs} De två saknade barnen återfanns och identifierades slutligen 2008. Efter kommunismens fall fick Nikolaj II och hans familj riktiga begravningar, den 17 juli 1998 i S:t Petersburg. Den rysk-ortodoxa kyrkan helgonförklarade 2001 tsarfamiljen. 1 oktober 2008 fastslog Rysslands högsta domstol att mordet på den avgångne tsaren Nikolaj II var olagligt ^[1].

redigera Barn

1. Olga (1895-1918)
2. Tatiana (1897-1918)
3. Maria (1899-1918)
4. Anastasia (1901-1918)
5. Aleksej (1904-1918)

redigera Referenser

1. ^ svd.se – Ryska HD: Tsarmorden var olagliga, Artikel i nätutgåvan av Svenska Dagbladet 1 oktober 2008 (Läst 8 oktober 2008)

redigera Externa länkar

• Историко-документальная выставка "1917 год. Мифы революций" (ryska)
• «Последний император России» (ryska)